I 2 dagar har jag haft ont i ryggen...och då menar jag VERKLIGEN ont i ryggen! Det har gått hårt åt i familjens medicinskåp,det skall erkännas! Vid lunchtid idag tröttnade Anton på att se sin stapplande mamma....och tjatade tills jag ringde en kiroprakter...det kan iallafall inte bli värre var hans bestämda åsikt. En timme senare låg jag på bänken (för första gången i mitt liv) hos lilla kiropraktern och det skall medges att medan han drog och slet i mig så att det knakade så tänkte jag att lilla Anton så fel du kan ha...detta kan bli så mycket värre..! Men tji fick jag,när behandlingen var färdig så var ryggen nästan som ny!!! Ett UNDERVERK hade skett och jag tror ingen i hela världen är så belåten med sin kiroprakter som jag är i min!   Nytt besök på fredag,och det ser jag med glädje framemot! Om ryggen kunde bli så bra på ett besök,vad kan då inte denna man åstakomma med fler besök??? Han kanske kan "renovera" hela mig??? Tron är stor just nu!

Tillbaka till funderingarna med ålder på orutinerade hästar som skall i jobb...

3-åringar tycker jag bäst om att starta med och sedan fortsätta själva utbildningen när dom fyllt 4. En 4-åring är så väldigt mycket mer mogen...orkar att koncentrera sig längre....är mer välbalanserad än dom "vingliga" 3-åringarna,det är mer som en vuxen häst,jämfört med 3-åringarna. Men varför då inte vänta med att rida in dom tills dom är 4 eller 5?? Varför tvunget upp och sitta på dom vimsiga,vingliga 3-åringarna??

Min erfarenhet här (jag har ju ridit in tom.5-åringar här) är att dom äldre hästarna har med mognaden just fått lite mer attityd...protesterar dom så blir det mer rejält. Det känns som om det är betydligt lättare att övertyga en 3-åring om att detta är skoj,detta är en bra ide... En 5-åring som inte tycker det är så käckt att ha en ryttare på ryggen som skall bestämma allt,den kan verkligen protestera!

kanske det är mycket från häst till häst oxå,kanske bara jag fått tag i äldre hästar med just mycket attityd? Vet inte!

Däremot att sätta igång en 5-åring eller 6-åring i jobb efter att den fick grunden som 3-åring men sedan varit helt ifred har aldrig varit några större bekymmer här! Det dom en gång har lärt sig och accepterat,det sitter! Ungefär som att lära sig att cyckla verkar det som!

2-åringar då?? Kan man inte förbereda dom mycket,med longering,sadel osv? Det kan man helt säkert,och man kan troligtvis göra det bra oxå. Men min uppfattning om 2-åringarna är att dom är verkligen små barn! Det är klart att dom skall vara fullt hanterbara,kunna åka transport,lyfta hovar och sådant,men att börja med några ridgrejor det gör jag inte. Dom får leka och härja,och så börjar allvaret när dom fyllt 3 istället.

Att ta med dom orutinerade hästarna på lite olika saker är skoj! Inte långt härifrån så kan vi rida på en "riktig Beach" och bada lite med hästarna. Det brukar att vara ganska så populärt,och många förvandlas till "sjöhästar! Här Joyita och Klara.

och så Smulan,som var en aning skeptisk i början till hur kul det egentligen var att just bada...men som helt ändrat uppfattning!

Vilken ålder är att föredra när man börjar att arbeta en unghäst? Själv håller jag på med oerfarna hästar som skall igång i jobb (alltså börja ridas) och det är lite olika åldrar på dom. Vilket är då lättast/svårast? Här kommer lite av mina erfarenheter,andra kanske ser det från någon annan synpunkt....

En 3-åring är i mina ögon en jättebaby! Ofärdig i kroppen,lite vimsig i huvudet och har inte alltid så lätt att koncentrera sig så långa stunder i taget! Men lite lättare att påverka än en äldre och mer mogen häst. Får jag bestämma helt själv så tycker jag att det är en bra ålder att börja att introducera hela konceptet ridning. Sadel,träns,longering och ryttare på ryggen. Med tanke på vårt klimat här i "Sibirien" och avsaknaden av ridhus så blir starten våren när dom fyller 3 och jobb under sommaren. Men jag tycker det är helt fel att begära för mycket arbete av en 3-åring,både psykiskt och fysiskt! Och det är en fara om man kanske har en intelligent häst som har lätt för sig....vips så har man begärt  för mycket och kanske ställt alltför stora krav...och vips,så tycker 3-åringen inte att det är så skoj längre och problemen börjar....,kanske både fysiskt och psykiskt. Förr fanns det något man kalla för "remonthälta" (remont=unghäst),och det är ganska så skrämmande att den beteckningen än finns till....att unghästarna blev halta på grund av för stor belastning!

3-åringarna här får vara på jobb ca 3 gånger i veckan och kanske i snitt 15 min per gång. Det räcker,då kan man kräva full koncentration,men sen är det färdigt.

Att börja jobba måste vara kul,det skall vara skoj när jag kommer med sadel och träns,och dom måste alltid få en ärlig chans att vara duktiga! Jag personligen lägger ner arbetet (dom får en lång vila,ofta till våren när dom fyller 4) med 3-åringarna när dom är styrbara,skrittar,travar och har provat på lite galopp med ryttare och varit med på lite korta promenader tillsammans med en erfarnare häst. Då har man en fin grund att stå på när dom vuxit till sig mer och blivit lite mognare!

Sen följer inte alla denna ramen...,nån 3-åring har varit så i växtperiod och ofärdiga att jag helt enkelt låtit dom få växa i lugn och ro. Någon annan har varit väldigt "färdig" och mogen att den fått jobba på lite mer. Så är det jämt...det är inte alla som följer mönstret....jag försöker att använda sunt förnuft!

  Ita,en lycklig 6-åring!

Jag får fortsätta mina funderingar imorgon....

I det dagliga arbetet här så håller jag på med många olika hästar,och jag rider många hästar per dag. Vad som är så häftigt är att alla dessa hästar är på sitt egne lilla vis,vad som fungerar utmärkt på den ena fungerar sådär på den andra och blir en katastrof på den tredje....och alla dessa olika individerna lär mig något...en del mer,en del mindre.

En häst som verkligen tvingat mig till att tänka till,och det mer än en gång,är lilla Ida. En väldigt söt 6-årig PRE dam som tyvärr kastade sitt föl i vintras,och istället skulle sättas igång som ridhäst nu i sommar. En liten fröken som fått mig att stå som ett frågetecken ibland,svära högt ibland,känna mig som en totalt nybörjare ibland...,men även fått mig till att le dom största belåtna smile som tänkas kan. Helt enkelt en häst som lärt mig mer än vad jag har lärt henne!

Fast jag måste erkänna att vissa dagar har jag varit väldigt nära på att ge mig,helt enkelt inte vetat vad jag skulle hitta på för att få dom enklaste saker till att fungera. Men så nästa dag har det fungerat...och jag och Ida har kämpat vidare!

I dagsläget så tror jag nog att vi trivs lika bra båda 2,jag har kommit på hur jag ska rida henne för att hon skall slappna av och lyssna på sin ryttare. Och nu tycker jag absolut att det är en skojig häst att ta med mig ner på ridbanan,och jag tror nog att hon kommer till att fortsätta sin utbildning av mig!

Ve och fasa,det är minsann inget som är att leka med....magsjukan har slått till här på gården! Och då inte på grisen...utan oss människor! Av alla sjukdomar som man kan drabbas av är detta en som jag har respekt för....när det börjar att bli kö utanför toaletten,då kan man hålla sig för skratt.  . Allt går på mindre än halvfart och fastän jag varit på benen hela dagen så har det inte uträttats några stordåd precis.

Frida,en av mina duktiga hästtjejer har dessutom rest hem idag,efter en månads intensivt arbete...hon kommer att vara saknad. Och snacka om maximal otur...att ut och resa magsjuk...stackarn!

Klara,min andra duktiga hjälpreda kommer att stanna kvar hos oss ett tag till,och det behövs,det ska gudarna veta! Vi har varit väldigt effektiva (kanske för effektiva?) och nu är det 13 hästar som är igång och rids,och det bär respekt med sig!

Vad som är så skoj är att det är ett gäng med olika personligheter och förutsättningar,men ALLA fungerar väldigt bra,det är ingen man drar sig för att gå och sadla...det är häftigt! Men det är på hög tid att börja och sälja.....

Tjejerna här har börjat komma igång och tillverka lite video snuttar på hästarna (jag har bara lyckats med min grisvideo) och jag tycker dom är duktiga!

Nedan ett smakprov på Leon,en 3-årig Hispanoarab e.Leal Tror nog att han vår i särklass "coolaste" 3-åring,där får man vara ganska så kreativ om man ska få han till att höja på ögonbrynen! Men när han väl visar så fin han är,då gör han det ordentligt!

Som lite omväxling till all ridning och häst hantering i allmänhet så har nu jag och mina superduktiga häst tjejer börjat att fotografera och göra små video snuttar på alla hästarna här. Ett kul jobb,bara jag slipper att sitta vid datorn och få till en film!

Jag vill inte gärna kalla mig själv dum,inte svårlärd och inte obegåvad.....men vissa saker vill liksom inte riktigt fastna.....och det verkar som om just filmskapandet är en sådan sak....HMHM! Men Klara har blivit duktig! Jag får förlita mig på henne så länge...  . Men vad som är riktigt skoj att se är hästarna i action!!! Snacka om att jag kan bli hemmablind....man ser dom här hästarna varje dag...när någon frågar mig så säger jag visst att den är fin,och den är fin....men man glömmer hur fina dom egentligen är!

Texas var den som fick bli "söndagshästen",söndagen skall egentligen vara lite av en fridag när bara det nödvändigaste blir gjort....men att ta lite kort på en fin häst kändes faktist väldigt nödvändigt!

  Texas är en i mina ögon en väldigt lovande 3-åring e. Leal u. ett fullblod. Just den korsningen PRE/fullblod är något jag själv tror på! Vi har barra haft 2,Texas och sedan Zorro,som oxå är en kille som inte är tokig alls!

  Texas är till salu,men jag vill hemskt gärna att kommer till en duktig ryttare som kan utnyttja hans potentialer.Det har varit folk som kikat på honom som letat efter en trevlig turhäst,och det kan han alldeles säkert bli,men det hade varit så skoj om han fick komma ut och visa upp sig på dressyr banorna om några år!

  Man skall kanske inte vara alltför kräsen i dessa dagar när man skall sälja häst...men i vissa lägen så tror jag på mig själv!

Måste erkänna att jag har blivit en urusel bloggare...inte kan jag skylla på internet i heller...bara att jag kommit ur rutinerna..! Men nu ska det bli bättring...(hoppas jag!!!).

Idag har det varit en del regn,och jag har suttit framför datorn och med mycket möda,stort besvär och med svordomar på alla språk jag kan svära på så har jag faktist tillverkat min första film!!! Och det var inte lätt....!  

Allt detta svettiga arbete,och det var naturligtvis min lilla favorit gris Doris som fick bli försöks objektet! Hon är en stor personlighet...bor och lever tillsammans med familjen och är våldsamt inspirerad av hundarna här! Vill hemskt gärna göra precis som dom..... och hon har gett familjen otroligt många glada skratt...en riktig liten glädje spridare! Håll till godo och var liten förlåtande med kvaliteten...det är minsann inte så lätt att vara en "moviemaker a la Hollywood"!

Ja,det är rent märkligt det här vad det fylls på med djur bebisar i mitt kök...! Mortens andra gris fick sina ungar i går natt och egentligen gick det hela väldigt bra...,men den 13:e grisen (!) som komtill världen var livlös och bara halva storleken av sina syskon. Tydligvis är det ganska så vanligt i stora griskullar att det kommer någon mini liten (pelle gris) och dom är ofta chanslösa i konkurrensen med sina syskon om en plats vid spenarna. i vilket fall så efter en livräddningsinsats så kvicknade den lilla till men blev hela tiden bortknuffad från sin mamma av dom stora syskonen. Och ja...vad gör jag då...jo,mjölkar råmjölk från mammagris,matar med flaska och in i köket i varma handdukar....resten förstår ni säkert....Doris heter den lilla. Pigg som sjutton har hon blivit....och verkar till att klara sig bra. Det är nog en himla tur att baby boomen är slut för i år......! Men håll tummarna för pyttelilla Doris!! Bilder kommer...hon är bedårande!

Idag blev det en fin uteritt till en närliggande sandstrand och lite plasking i vattnet med hästarna. Joyita visa sig att vara en riktig sjöhäst medan lilla Ita var betydligt mer skeptisk till "beach livet". Det är en väldigt trevlig liten tur och dom unghästarna som börjat att få följa med på små uteritter skall snart få ta sig en tur till stranden.

Inga bilder fån idag,men någon från igår

  Leon,en 3-årig hispano arab som är bland dom coolaste unghästarna jag någonsin träffat på. Han har verkligen ett avslappnat syn på livet. En genom trevlig typ!

  Och en bild till på Texas....som bara är såååå fin att sitta på!

Det var ett tag sen jag blogga....den största anledningen har varit att internet har helt levt sitt eget liv här på gården. Ibland har det fungerat dåligt och ibland inte alls...ganska långa perioder med inte alls! Att hitta felet var tydligen ganska så avancerat...även för dom rutinerade reparatörerna...och ganska så pinsamt för mig när det väl hittades. Piggan och Billy (grisen o lammet9 fick sig en ny stor fin hage på vår gräsmatta,som gränsade till gaveln av huset. Inte hade jag en susning om att det var där internet ledningen var gömd..men tydligvis har billy hittat den och här och var gnagat små hål på ledningen (hmhm) vilket gjorde hela systemet lite opålitligt. Ja,ja sånt händer när man har små djur bebisar....och har dålig koll på sladd systemet!

Massor har hänt ..alla fölen har kommit (pigga och friska hela gänget),alla lammen har till slut anlänt (tror jag iallafall). det visade sig att det kom 8 (!!!!!) till,jag som bara väntade på ett! Så mycket kan man lita på ultraljud!

Inridningarna går som på räls och det är ett härligt gäng med hästar som är igång på jobb!

Solen och sommaren är här (och med den tyvärr en massa oinbjudna insekter)!

Betäckningarna är i full gång och dom stona som besökt oss har hittentills blivit konstaterade dräktiga! Inga återbesök än. Härligt!

Dom enda bebisarna vi väntar på nu (skulle kommit igår) är nya små grisungar! Jag håller tummarna för att den grismamman är duktigare på att ta hand om sina små än vad Piggans mamma var.

Lite bilder från dagens arbete med unghästarna

  Texas,en 3-årig valack med leal till pappa och en fullblods mamma. Han har verkligen utvecklats på rätt håll och är en häst jag börjat få stor tro till! Vilken dressyr häst detta kommer till att bli! Jag måste säga att jag är imponerad när jag sitter på honom,detta skall bli riktigt skoj att se vad kan bli!

  Budda,min 3-åring med PRE pappa (Alferez) och Welsh cob mamma. Budda kan charma vem som helst...nya smeknamnet här är "Hippi hästen" Love,Peace and understanding,det är Buddas motto! Jag gillar han skarpt! Här med Klara på ryggen (min ovärderliga svenska hjälpreda!)

  Ida,ett 6-årigt PRE sto som kan vara lite knepig att rida,en utmaning,men som gör framsteg för varje vecka som går (eller så är det jag som gör framsteg...man kan ju vända och vrida på allt!).

Hoppas nu att internet är stabilt igen så ska jag försöka att bli en flitigare bloggare igen.