Lille Julafton,jösses vad tiden flyger! Sakta men säkert börjar Jule stämmningen sänka sig över gården...julgranen är pyntad,kolan står och puttrar på spisen,massa extra halm har delats ut till dom olika djuren...det börjar att kännas ok! Denna julen skall vi fira här hemma,alltså blir det aldrig riktigt ledigt...men å andra sidan är det ganska så mysigt att ha helg tillsammans med dom alla fyrbenta! Med lite tur kanske det till och med kan bli någon fin uteritt tillsammans med Leal under helgerna...bara kylan släpper en aning!

Foto modellerna idag fick bli mina grisar,som faktist nu är riktiga Julegrisar!   Det var dock inte helt lätt att ta kort av dom med tomte mössor på! Doris gjorde ett antal försök att helt enkelt tjuva åt sig mössan och springa iväg med den,och när min reaktion var att försöka att få tillbaka den så blev det hela väldigt snabbt en skojig lek för lilla Doris! Dom har humor,dom där grisarna! Och är nog dom två damerna här på gården som får mig till att skratta högst och längst!

Jag önskar er alla en riktigt God Jul!!

Ibland blir jag så imponerad av min familj....i vissa lägen så fungerar den som ett vältränat team ifrån räddningstjänsten! Jag tror att vi kunde fått högsta betyget av den svenska brandkåren när det gäller utryckning! Bara säg dom rätta orden...och jäklar så blir det både effekt och action! Dom magiska orden är "Hästarna är Lösa!!!". Idag på sena eftermiddagen när mörkret lagt sig och med -23 grader ute var familjen väl samlad inomhus,jag i köket (stekande köttbullar till julbordet) och alla andra utplacerade i soffor,på toaletter..,ja lite varstans i vårt stora hus,då kommer Ivans röst,hög och klar med dom magiska orden "hästarna är lösa". Jag överdriver inte,20 sekunder senare var alla familje medlemmar samlade i hallen och utan ett enda bråk om "vems mössa som var vems" eller ett enda ord om "dina eller mina vantar" så var påklädningen i full fart. Ytterligare 20 sekunder senare och alla 5 var på språng ut genom dörren! Jag tror inte det tog en minut,så hade Anton spärrat vår gårdsväg ner mot allmänna bilvägen,Morten spärrade av mot närmsta grannen,Ivan checka var staketet var trasigt och hur många hästar som fanns kvar på lösdrift och jag o Tilda gick med våra allra mest inställsamma röster och lockade på dom lösa hästarna! Detta är vad jag kallar ett välfungerande utrycknings system av högsta klass! Ok,familjen har varit extremt lättlärd,konsekvenserna kan bli mycket jobb med att försöka fånga in en flock hästar i trakten....skojigare än så kan man ha det,det är alla helt på det klara med! Nu var det inte så illa i kväll,bara ett litet gäng med 1 och 2åringar som inte helt visste vad dom skulle göra med sin nya frihet utan mest gick runt på gårdsplanen och kika lite....snälla att fånga var dom oxå! Tack för det! Nu är det som tur är inte så ofta vi har lösa hästar...men det är skönt att veta att "utryckningsteamet" är väl fungerande!

Kylan håller oss i ett järngrepp och jag har väldigt svårt att få saker gjorda...det känns som om man får satsa på att bara hålla allt under kontroll och invänta ett något mildare väder! -10 till exempel...jäklar,då kan man få mycket gjort!

Mitt uppe i den smäll kalla vardagen med alla problem det innebär så går det ju nu även ganska så kvickt mot Julen. jag har absolut inget emot denna högtid,men i år precis som alla andra år så har jag förfärligt svårt med att hinna med....det är så mycket extra som skall fixas och donas med men timmarna på dygnet har inte blivit fler..! Ok,kanske jag är lite dålig på att planera och prioritera...igår fanns det en liten plan om att börja julstäda,jag skyndade på med alla utesysslor...,men sen fastnade jag först hos grisarna som bara precis älskar att bli borstade och kliade...träffade på en väldigt sällskaps sjuk Olympic på väg ifrån Piggan o Doris och när Olympic var färdig pratad så var det ett jäkla liv på bäerna....ner en tur om dom...där 2 lamm "rymt" ut till stora flocken och patrik (min nya bock) var sur. Det var bara att börja fånga lamm,bygga nytt staket...,ja så där kan jag fortsätta i all evighet! Något julstädande blev det inte,och blir väl mest troligt inte i år heller! Jul bakningen däremot tar vi väldigt allvarligt på,jag och ungdomarna! Dom som känner mig vet nog att jag är ett kakmonster av hög klass...och det innebär vissa problem! Jag,Anton och Tilda har redan bakat  jul kakor 2 gånger,med några dagars mellanrum,och tyvärr ätit upp alltihopa i ivern att "provsmaka",så även där är vi tillbaka till ruta nr 1! Tänkte faktist ta mig iväg i förmiddags och handla lite julklappar,men min gamla Volvo hade inget intresse alls av att starta i -22 grader...så det blev pyssel med hingstarna i stallet i stället! Och julen närmar sig.....! Det är på detta viset varje år...med en lätt panik slagen marie som far rundor som en virvelvind lille julafton och försöker hinna med allt som borde varit gjort för veckor sedan....

  Lucifer och Klara i somras.

Lucifer,vår lilla clown har nog börjat att få långtråkigt (vintervilan)är jag lite rädd för...,han som uppförde sig som en mönsterelev med högsta betyg hela sommaren och hösten när han blev inriden och jobbad med har nu mer och mer börjat falla tillbaka i sina gamla clown fasoner! Han missar inte ett tillfälle att prova ut om vi fortfarande har samma gamla regler (som vi haft i hela hans liv!),och bjuder på den ena apkonsten efter den andre medan jag ömsom suckar och ömsom grälar på honom. Han mår absolut bäst när han får jobba regelbundet och bli aktiverad...annars så är det han som aktiverar världen. Överväger starkt att sko upp honom med med hela brodd och snö kitet så han med kan ridas över vintern. Han behöver det!

Helgens äventyr med att köra Ita till sitt nya hem hos Klara i Sverige gick helt utan dramatik,Ita tog det hela med ett upphöjt lugn. Skönt! Jag tror att det var den sista hästen som lämnade oss för i år,det har ju varit en hel del farväl och lycka till på sistone,men enligt alla rapporter jag fått så har flyttningarna av hästarna gått väldigt fint! Lite dramatik hade det dock varit här hemma under det dygnet jag var borta....ett hastigt väderomslag gjorde att det började regna (!!!!),och sedan blev det -10 grader igen....resultatet blev att hela vår gård blev intäckt i ett par centimeter tjockt islager! Sådär faktist!! Hästarna på lösdriften hade långa istappar hängande i manar och pannluggar när jag kom hem...det klirrade lite lustigt om dom när dom ruskade på sina huvud. Stackare!

Idag var det Jarama som gjorde att jag stod som ett litet frågetecken och undrade vad som var på gång....Jarama är en väldigt snäll dam,men ganska så blyg och väldigt försiktig i sitt umgänge med människan. Hon är väldigt observant med vad man vill och lite av en "tankeläsare",men hon tillhör inte det gänget som så gärna tar kontakt själv. Men idag så mötte hon mig redan i morse och gick sedan efter mig hela tiden när jag var hos lösdrifts hästarna,dock ett par meter bakom mig.

  Jag började tro att det var något som bekymrade henne och gick noggrannt igenom både damen och hennes föl utan att finna något som var fel. Hon fortsatte att gå efter mig och hängde på hela vägen upp till grinden,inte alls likt Jarama! Då bestämde jag mig för att ta henne med in i stallet och pysslade länge med henne till hennes stora belåtenhet! Inga fel hitta jag där i heller,hon åt med vanlig god aptit,ingen feber och verkade inte ha ont någonstans. Efter ha kliat mig i huvudet både länge och väl så släpptes hon ut i flocken igen och verkade då väldigt förnöjd med det...travade iväg med svansen i vädret! Jag drog helt enkelt slutsatsen att Jarama helt enkelt idag bestämde sig för att hon ville ha kontakt med mig,ville få följa med! Kanske hon saknar att jobba? Hon höll ju på att bli grundriden i höstas och jag tror att hon gilla det! En helt underbar häst att jobba med!

  Jag längtar verkligen tills det går att få igång jobben med hästarna igen,jag saknar det! Kanske dom med..?

Leal har blivit riden idag,och nu har han verkligen användning för sina 16 (!)isbroddar (4 per sko),underlaget är sådär! Att hoppa upp och rida på dom oskodda hästarna är helt oaktuellt,att jämföras med ett kamikaze projekt! Och jag vågar inte sko och brodda lösdrifts hästarna....så det blir vackert till att vänta!

Idag har det varit milt...eller det är egentligen inte så, men kraven sänks....bara -12 mitt på dagen,helt ok! Jag har inte ridit sedan helgen på grund av den eländiga kylan,men idag så! just nu har jag inte nog med lovord att säga om Leal,han är fantastisk! När jag sätter mig i sadeln så bara strömmar det positiv energi upp till mig,och det är guld värt! Jag hoppas av hela mitt hjärta att ALLA som håller på med ridning får känna av denna känsla,när man faktist får åka med uppe på ryggen på den stolta och livsglada djuret och som lyder dom små,små hjälperna! En liten kramning av tygeln,en liten förändring av vikten,en mjuk tryckning med skänkeln och hästen gör precis som man vill! Jag blir så ödmjuk!

Imorgon blir det en resa till Sverige,dock inte till Skåne utan en tur hem till Klara. Anledningen med resan är att lämna av Ita,Klaras egna lilla fina häst,som har blivit kvar här fram tills nu. det är en bit att resa,men inget jag gruvar mig för,ita är en förståndig liten häst,och förhoppningsvis så är det lite varmare dit vi ska än här.

  Härliga Ita i somras!

Lite party blev det för mina grisar,Piggan och Doris,idag. En gigantisk rundbal med halm fick dom,och du milde tid vad detta var uppskattat! Dom lekte och härjade,drog och slet i halmen,bökade rundor som om dom fått fullständig spader! Jag fick mig några rejäla goda skratt åt dom tok grisarna! Synd att jag inte hade med video kameran....så sammanfattningsvis måste jag nog säga att det varit en bra dag idag!

Nu jäklar är allting så djupfryst som det bara går an att bli tror jag,inklusive stallet! Det är ett jäkla ståhej med dom mest vardagliga saker,precis ALLT fryser och saker har även tendens till att frysa fast,alltifrån låsen till boxarna till karbinhakar i grimskaft. Inte nog med att det är väldigt irriterande,det blir tidskrävande oxå. Igår kväll stod jag i mörkret i -25 och försökte desperat att få upp en grind till mina bäer som skulle ha mat. I vanliga fall något som tar 10 sekunder,nu slet jag i en timme...anledningen var hästskit som frysit fast i backen och gjorde det omöjligt att öppna grinden. Sådana små bagateller får mig att gnissla tänder och sänka humöret till under fryspunkten den med! Svordomarna var många och stämningen ganska så ansträngd i går kväll.....så Morten provade att vara snäll idag och flyttade in en "värme kanon" i stallet. Vilken effekt!!! Jag,humla och alla hönsen trängdes runt den medan det sprutades ut efterlängtad varmluft i stallet! tänk om vi bara kunde fått något liknande fast JÄTTESTOR och värmt upp hela gården!!! Det skulle vara något!

igår så reste Otono till sitt nya hem,även den flytten verkar till att ha gått bara fint!

Tänk vad dom blir stora snabbt dom där bebisarna,och ger sig ut i stora vida världen! Det var ju inte SÅ länge sedan dom stapplade runt nyfödda på vingliga ben...Jag önskar Victoria och otono lycka till!

Fölen här hemma har fått lite av en aktiveringsdag i dag tillsammans med mig,fått följa med in i stallet utan sina mammor,blivit borstade och filat lite på fötterna.

  Odessa var en av dom,en ganska så stor fröken nu. Hon verkar till att ha en lite allvarligare personlighet...,studerar mig noggrannt och provar att uppföra sig efter konstens alla regler (dom reglerna hon känner till). Jag är väldigt förtjust i henne....en av kandidaterna till min egna ridhäst.

  Oliver fick oxå tillbringa lite tid med mig i stallet. Han är det däremot inte så mycket allvarligt över alls....en riktig liten buse med en stor portion humor! Tror nog att han "snattade" min mössa minst 4 gånger....fastän jag egentligen sa nej redan vid det första försöket! En liten clown...,fast en väldigt söt en!

Kung Bore fortsätter att hålla oss alla i ett järngrepp...det är en vansinnigt kall början på december. I dessa låga temperaturer är det ett väldigt krav på att elda i vedpannan för att hålla värmen i huset och eftersom jag är den som är mest hemma på dagtid så har detta blivit en av mina viktigare arbetsuppgifter...och problem! Missförstå mig inte,jag är en mycket ivrig och topp motiverad eldare,MEN,vår vedpanna är STOR (kunde inte ens föreställa mig att det fanns så stora innan jag flytta till Sibirien). Dom som fyllde vårt vedskjul under sommaren måste helt klart tagit mått på vedpannan och gjort vedbitarna i passande storlek,alltså har träden kapats en gång på mitten,thats it! Man måste haft bilden framför sig hur stora starka Norska vikingar kastade in veden i pannan,och aldrig kunnat föreställa sig att en lite skånsk tjej på 50 kg skulle få för sig att göra detta jobbet. Herregud vilket slitgöra....,ved värmer många gånger har jag hört sägas,och det kan jag intyga!

Idag så fick dom unga pojkarna byta hage,och det var verkligen veckans happening! Skitskoj tyckte gänget som rasade rundor i snön,medan jag stod och bad till dom högre makterna att dom inte skulle fortsätta genom eltråden. Hag bytet och min oro grundar sig på att det blivit allt sämre ström i elstaketet där dom gått innan. Anledningen till det är att plogbilen som röjer snö på vår väg har kastat ett antal ton med snö över eltrådarna....och jag har helt enkelt kapitulerat med att försöka att gräva fram dom igen!Och i samma takt som strömmen blivit sämre så har dessa ungar pojkar blivit allt modigare med att sträcka sig över på fel sida av staketet. Hästar är inte dumma....och dom lär sig snabbt!

  Som sagt,det unga huligan gänget gillade verkligen lite omväxling!Här hispanoaraben Nexico.

Och alla var söta och snälla och höll sig på rätt sida av staketet.PUH

Ja,det är egentligen ett ganska så gott tecken(!) när ens patienter börjar att bli svåra att få tag på! Mitt snehuvuda lamm har definitivt tröttnat på att få sina antibiotika sprutor och uppvisade i eftermiddags enorma framsteg genom att hoppa runt som en gasell och köra rena rama fintnings taktiker mot mig när jag skulle fånga in honom. Det är sällan jag är så positiv när jag behöver att jaga runt på djuren här,men detta såg jag mest som ett gott tillfrisknings tecken! Det verkar faktist som om vi fått sjukdomen under kontroll,iallafall så här långt!

Tro det eller ej,men i denna kalla vecka har jag faktist hållt min positiva anda uppe med ridningen. Ok,det är bara 1 häst,men iallafall,det tillhör inte vanligheterna att finna mig i sadeln när det -16 mitt på dagen. Leal skall ha förtjänsten för detta! Han har helt enkelt bjudit mig på det ena ridpasset bättre än det andra,helt fantastiskt! Om någon hade sett mitt smile under dessa ridturerna hade dom säkert trott att jag vunnit högsta vinsten på Lotto. Nu är det dock ingen som sett det...eftersom hela mitt huvud har varit inlindade i schalar och halsdukar à la bästa beduin stil,tänker inte förfrysa näsan inte! Eftersom ridbanan fortfarande inte blivit röjd på snö (tid är en bristvara på den här gården!!) så har våra ridpass varit förlagda till uteritter,mestadels på asfaltvägen som nu bjuder på ett fantastiskt packat snö underlag! Leal bara precis älskar det nya tränings konceptet och är på ett helt underbart humör,full av energi och arbetsglädje och precis allt vi jobbar med bara fungerar,så enkelt! Om Leal kan fortsätta i denna goda stilen så kanske det blir en del ridning i vinter iallafall! Himla kul!

Nu har jag faktist slängt mig in i tankeboksen om att köpa mig en häst..,ja,jag skämtar inte! Alla dessa fantastiska hästar här är ju egentligen inte mina (förutom gamla Nahema,Formos och lilla Molly) och jag skulle kunna tänka mig att köpa en unghäst med tanke på att ha som MIN ridhäst,en jag kunde utbilda och ha kvar i resten av dens liv. Tanken tilltalar mig! Men vem av hästarna??? Det är mitt lilla bekymmer! Jag tycker i princip om alla! Ni ska tro att jag tänker! Här nedan är tex. Optimo,en kille jag beundrar!