En toppen tisdag,ja det kan man verkligen säga! Sol hela dagen och jäklar vad den solen får gjort mycket gott med mitt humör!  Det har varit ett högt tempo hela dagen med ett smile på läpparna trots att min rygg hade bestämt sig redan imorse för att sätta sig på tvären....men inte ens det fick mig att sura. Går det inte att göra det ena jobbet så går det alltid att göra det andra!

Med tanke på att ryggen var i protest så vågade jag inte rida alltför mycket....men att jobba hästarna i lina från marken...det måste ju gå...och bara sitta upp i slutet och ta några minuter på hästryggen! Smart plan som faktisk var riktigt skojig! Först ut var Geppeto som nu jobbar på att flytta sig för skänkeln...eller alternativt min pinne från marken. Duktig var han och jag avslutade med att sitta upp i sadlen och skritta på en liten 8-volt och flytta han undan från innerskänkeln. Duktig pojke som var sååå nöjd med sin egen insats....han blir väldigt belåten när han ställs inför nya uppgifter som han klarar av att lösa! Efter vårt arbetspass var det dags för en ny övning....stretching av den unga herremannen! Min älskade ängel Sölvi har gett mig en massa tips och goda råd angående det och jag måste nog säga att Geppeto blev en aning förvånad över våra nya övningar...men fann sig väldigt snällt i alla mina påhitt och när vi var färdiga såg han mer än förnöjd ut och somnade i sin box....mitt på förmiddagen! Något som inte tillhör vanligheterna!

JAg drog igång och mockade några boxar...planen var att inte retas alltför mycket med ryggen genom att ta allt stall arbete på en gång...ännu en smart plan som fungerade!

Leal var nästa man ut till jobb från backen och här var det verkligen en herre som trivdes.....jäklar vad han jobbade bra,det var en ren fröjd att se honom! Problemet är ju att jag oftast sitter på när han jobbar,visst känner jag...men ser inte så ofta! Skoj tyckte vi båda två! Egentligen så gjorde han sitt arbetspass färdigt från backen...men jag kunde inte låta bli att bara sitta upp några minuter.....en ren fröjd! Tror nog att vi på en kortsida fick till den bästa passagen hittentills i vår lilla karriär! Leal han svävade...i ordets rätta bemärkelse...och jag smilade! Ryggen var glömd!

Efter lite mer stallarbete var det Joyitas tur...en dam som inte gjort alltför mycket i en veckas tid och var laddad som en lite kanon kula! Hela världen var full av spöken (ansåg fröken,tyvärr såg inte jag dom!!) och det var många gånger som svansen åkte i vädret och det huffades och puffades från näsborrarna! Är man på gott humör så är man!

Även Joyita uppvisade ett flertal gånger något som liknade passage.....fast inte direkt på mina kommando...jag stod mest och sa ptroooooooo!

Med andra ord...en bra dag!